Sökresultat:
6206 Uppsatser om Centrala riktlinjer - Sida 1 av 414
Psykisk ohälsa bland anstaltsklienter - Vilka riktlinjer finns inom Kriminalvården och realiseras de i praktiskt arbete ur ett personalperspektiv?
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Fotokonfrontationer : En analys av Rikspolisstyrelsens riktlinjer och deras genomslag i praktiken
Syftet med den här uppsatsen är dels att utvärdera rapporten från 2005 och dels att analysera om dessa riktlinjer efterföljs av polismyndigheterna ute i landet. De två första centrala frågeställningarna i arbetet är om riktlinjerna överensstämmer med psykologisk forskning och om de är tillräckligt tydligt utformade för att den enskilde polisen ska förstå vad som krävs och varför detta krävs. En tredje central fråga är huruvida polisen följer riktlinjerna och om arbetet sker enhetligt mellan tre geografiskt spridda orter i landet..
Skälighet : 7 § 2 st. LAS
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Expertskatt : en problemorienterad genomgång
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Arbetsdomstolens hantering av brottmålsdomar
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Främjar patenträtten den tekniska utvecklingen?
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Den enskildes skydd mot felaktigt uttag av mervärdesskatt
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Fritidsrelaterad brottslighet som saklig grund för uppsägning
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Förädrars beslutanderätt vid genensam vårdnad : en granskning av FB 6:13 a och dess ändamålsenlighet
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Omplacering vid ofrivillig misskötsel : omplacering vid uppsägning på grund av sjukdom, samarbetssvårigheter och inkompetens
Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdens Centrala riktlinjer för psykisk ohälsa bland anstaltsklienter och om dessa riktlinjer realiseras i praktiskt arbete på två olika avdelningar: normalavdelning och behandlingsavdelning på en anstalt av högsta säkerhetsklass i Sverige. Data samlades in genom intervjuer med åtta kriminalvårdare och en psykolog. Resultatet visade att psykisk ohälsa ur ett personalperspektiv är vanligt förekommande, främst ADHD, depression, ångest och sömnsvårigheter. Majoriteten av respondenterna visste inte om vilka riktlinjer som finns vid behandling av klienters psykiska ohälsa. Slutsatsen är att det råder brister i kommunikationen mellan ledningen och kriminalvårdarna inom anstalten..
Säkerhetspolicys och riktlinjer vid användning av behörighetskontrollsystem
Verksamheter som är beroende av information är idag av ett stort behov att skydda denna på ett säkert sätt. Ett sätt att skydda verksamheter från att t.ex. informationen hamnar i orätta händer är att använda ett sk behörighetskontrollsystem (BKS). Syftet med BKS är att skydda information så att den endast är tillgänglig för den som har rätt att ta del utav den.För att säkerhetsarbetet skall fungera tillfredsställande med BKS, är det viktigt att personalen i verksamheten är medveten om syftet och de säkerhetspolicys och riktlinjer som finns i samband med BKS. Syftet med säkerhetspolicyn är att visa vilken betydelse säkerhetsarbetet har i verksamheten.Den centrala delen av detta arbetet är den intervjuundersökning som ligger till grund för mitt resultat.
Riktlinjer för yttre hot : En inblick i riktlinjer angående yttre hot för Karlskrona kommun
Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över befintliga riktlinjer för yttre hot..
Riktlinjer för yttre hot - En inblick i riktlinjer angående yttre hot för Karlskrona kommun
Målet med detta arbete är att bättre förstå hur riktlinjer ska skapas och
användas. Utgångspunkten har varit att media uppmärksammat ett flertal
incidenter där främmande människor tog oönskad kontakt med olika förskolor i
Karlskronaområdet. Författarna ville då se över hur kommunen arbetade med
frågor om yttre hot vilket medförde att arbetet utmynnade i ett försök om att
bättre försöka få förståelse för riktlinjer och dess användning då kommunen vid
arbetets start saknade riktlinjer för yttre hot av denna typ. Metoden som
använts är av kvalitativ art i form av intervjuer med några säkerhetsansvariga
för förskolor i andra svenska kommuner. Resultatet av dessa intervjuer
tillsammans med kompletterande material från generella tillvägagångssätt för
identifikation och analys av säkerhetsproblem resulterade i ett förslag på
arbetsmetoden vid skapandet av riktlinjer samt en påminnelse om att se över
befintliga riktlinjer för yttre hot..
Skillnader i hur riktlinjer styr olika handläggare
Politikerna i kommunen är de som har ansvaret för hur äldre- och
handikappomsorgen ser ut. Det är politikerna tillsammans med tjänstemännen
som tar fram riktlinjer och rutiner som handläggarna ska arbeta efter.
Forskning visar att riktlinjerna blir mer och mer styrande och klientens
behov blir åsidosatt. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns
skillnad i hur kommunala riktlinjer styr olika handläggares bedömning.
Hypotesen är att handikappkonsulenter styrs mindre av riktlinjer än
biståndshandläggarna. Uppsatsen bygger på en enkätundersökning bland 50
handläggare inom äldre- och handikappomsorgen i Norrbotten, Västerbotten,
Västernorrland och Jämtland. Resultatet visade att det finns en skillnad
bland handläggarna, och handläggarna inom handikappomsorgen styrs mindre av
riktlinjer, skillnaden är dock liten.
.
Audionomens syn på sin yrkesutövning mot bakgrund av nuvarande lagstiftning och riktlinjer
Audionomprogrammet.